Slutkörd..

Ja, nu är den berömda väggen nära. Knut är så krävande just nu, ska bäras hela tiden och jag får inte gå in i ett annat rum utan honom, då kryper han efter mig och grinar, tills jag lyfter upp honom. Har så ont i ryggen, det knakar, låser sig, domnar i fingrar och så... Men utan vila så blir det nog inte bättre, och vila finns ju inte i den närmsta framtiden. Puh! Nu sover iallafall mitt vilddjur, och mamman ligger helt slut i kroppen i soffan med vetekudde och en te kopp. Godnatt allihopa, imorgon tänker jag ta en knut fri förmiddag och ladda lite tålamods batterier.