Orolig....

Nu har vi inte sett Signe-busen sen i torsdagsmorgon...orolig är bara förnamnet!

Kära mor hörde henne i fredags natt när hon sov hos oss

men sen dess har vi varken hört eller sett henne.

Grannkatten Dusty (elak som attans) har varit dum mot henne

och de andra katterna på gården tidigare, så det är säkert hon som skrämt henne

eller nått sånt.

Inatt så hörde vi nått i köket, vi har alltid fönstret öppet så Signe kan komma in,

och när min kära man kom ner så satt där Dusty och mumsade glatt på Signes mat,

i hennes kök....ARGH!!

Så nu ska vi städa köket och hoppas att revir doften inte finns kvar,

för annars vågar hon nog inte komma hem.

Vi har även fått tillåtelse att jaga/kasta vatten på Dusty om hon kommer

nära vårat hus igen, så vi får hoppas att det hjälper.

Hopaps också att Signe snart är hemma, och att INGET har hänt henne.

Så nu går mest dagarna låååångsamt och man är hela tiden orolig,

inte lätt att jobba och vara på alerten just nu.

Inte heller lätt att glädjas åt min kära mans semester eller värmen...

Signe kom hem nu, mamma saknar dig!!